• Vi skickar samma dag
  • 2-4 dagars leverans
  • Frakt endast 29:-
  • Frakt endast 29:- | Gratis över 299:-

Råd och vägledning? 0406-74 18 47

Beställ innan 13:0000:00

Vi skickar om

00: 00: 00

så skickar vi idag

Vad har naturlighet med hälsan att göra?


Skrivet av Morten Elsøe

Naturlighet uppfattas av många som synonymt med hälsosamt. Livsmedel ska vara så naturliga som möjligt: fria från kemikalier, tillsatser, obearbetade, rena och gärna paketerade i brunt returpapper.
 
Vad innebär ordet naturlighet egentligen? Och vad har det med hälsan att göra?
 
”Naturlighetsargumentet” påstår att det som är naturligt, är gott och nyttigt, och det som är onaturligt är dåligt och onyttigt. Detta är de två grundläggande problemen: 



1. Naturlighet kan inte få en exakt definition – speciellt inte när det kommer till det vi äter.  Att försöka dela upp mat i svart- och vitt-kategorier är alltid ett problem, speciellt när kategorierna i sig inte har en klar definition. Därmed är det upp till var och en – eller varje diet eller kostfilosofi att komma med sin egen definition på vad som är naturligt och vad som inte är det. För vissa är det livsmedel utan innehållsförteckning – ”hela livsmedel”, som grönsaker, kött, fisk, nötter, bär, frukter etc. – utan tillsatser och utan någon som helst fabriksbearbetning. Även uppvärmning över 42 grader uppfattas av många rawfooders som onaturligt och därför fel,. Andra har inte något emot bearbetning: så länge maten är ekologisk, utan kemiska tillsatser och utan bekämpningsmedel.
 
För andra är det ekologiska inte tillräckligt: det ska också vara biodynamiskt – en ”holistisk” odlingsmetod, blanda annat baserat på astrologiska vidskepelser om planeternas placering och månens faser, och dess inverkan på grödor. Vissa anser att det är onaturligt att äta kött, medan andra menar att det är onaturligt att inte göra det. Detta medan mejeriproducenter marknadsför (speciellt ekologisk) mjölk som det mest naturliga i världen, menar många andra att det inte finns något mer onaturligt än att dricka ett annat djurs mjölk.
 
Allt detta härstamma från en grundläggande idé om att allt människor gör är onaturligt och varje gång vi gör något med maten, blir den därför ohälsosam. Eftersom vi är de enda som gör det – dricker mjölk från ett annat djur, tillagar mat med hjälp av värme, förhindrar att maten äts upp av insekter – så är det fel. Om naturlighetsargumentet används konsekvent menas alltså att allt människor gör är fel. Därför är all användning av detta argument från en person som sitter inomhus, med kläder på, vid en dator, ganska så ironiskt.
 
Faktum är att naturlighet inte kan definieras. Det är ett värdeord – ett ord som är utmärkt att använda i marknadsföringssyfte eftersom det talar till många människors inneboende önskan om att komma bort från vardagens industriella produktivitetsfokus och mot naturens läkande lugn. Det är därmed ett ord som är perfekt att använda om man vill tjäna pengar, men också ett ord som inte har någon som helst plats i en saklig diskussion om mat, näring och hälsa. 
 
Citat elementAtt försöka dela upp mat i svart- och vitt-kategorier är alltid ett problem


2. Det finns inget samband mellan ett livsmedels upplevda naturlighet och dess verkliga hälsovärde.
Om argumentet ”allt naturligt är hälsosamt och allt onaturligt är ohälsosamt” skulle vara logiskt baserat skulle vi inte kunna hitta en enda naturligt förekommande växt som var farlig eller giftig,- Inte heller skulle ett enda konstgjort ämne som var direkt bra för vår hälsa, men det kan vi. Det är i själva verket överraskande lätt att hitta exempel på båda.
 
Bara i svampriket behöver vi inte leta länge efter arter som antigen ger oss magont eller som tar livet av oss, om vi äter dem och vilda mandlar innehåller amygdalin, som omvandlas till den extremt giftiga cyanid vid förtäring. Detta precis som jordbakterien Clostridium botulinum som producerar det giftigaste toxin vi känner till: botulinumtoxin – även känt som botox – och som för övrigt bara är ett problem i egna konserverade produkter, där det inte används tillräckligt med tillsatser. I själva verket är det faktiskt sällan de saker som finns i naturen INTE är farliga för oss att konsumera och generellt sätt har naturen som helhet alltid försökt att döda oss. Idéen om att allt som existerar i naturen ska vara bra för oss håller därför endast i våra föreställningar om Edens Lustgård. 

Omvänt behöver vi inte heller leta länge efter saker som har blivit tillverkade i laboratorium och som har direkta hälsofrämjande effekter. Antibiotika och vacciner har förlängt vår genomsnittliga levnadsålder mycket mer än vad fokuset på hälsosam mat någonsin skulle kunna. Industriellt framställda insulin räddar typ 1-diabetiker från att dö unga och kemiska behandlingar av cancer fungerar bättre och bättre för varje år som går, och botar idag upp mot 85 % av alla barn som får leukemi [http://www.cancer.org/cancer/leukemiainchildren/detailedguide/index].
Med dessa exempel kan vi alltså för alltid avskriva naturlighetsargumentet som logiskt baserat.
 
Hur är det egentligen med de saker som vi normalt avstår ifrån för att de verkar onaturliga? Allt ”kemiskt” – alla E-ämnen som tillsätts i maten kan inte vara bra för oss, kan det? Jo, det kan det faktiskt. Faktum är att många E-ämnen tas direkt upp från naturen – och är faktiskt livsviktiga. Till exempel är det bra för oss att få i oss C-vitamin (E-300), vitamin B2 (E-101) och den A-vitaminliknande substansen, betakaroten från morötter (E-E160a). Dessutom finns det ingen anledning att undvika bladgrönsaker på grund av deras innehåll av det gröna ämnet klorofyll (E-140), som för övrigt – precis som det gula ämnet från gurkmeja, (curcumin E-100), och det röda ämnet från tomater (lykopen, E-160d) – hyllas i hälsokosten och säljs som kosttillskott.
 
Det finns faktiskt en hel kategori av E-ämnen som alla är antioxidanter – ja, samma antioxidanter som hyllas för dess sjukdomsförebyggande egenskaper. Det finns självklart också E-ämnen som i större utsträckning härstammar från laboratorierna. Det har dock ingen relevans var ifrån de kommer, men det är dessa E-ämnen som ligger till grund för naturlighetsargumentet och ger de andra ett dåligt rykte. Ett sådant rykte är lätt att skapa, när konsumenterna redan har beslutat sig för att allt som är onaturligt ska tryckas ned. Det leder till att folk sväljer den dåliga vetenskapen om sötningsmedel, råa livsmedel och till att tro att honung är mer hälsosamt än högfruktossirap även om innehållet av socker i stort sätt är detsamma och även om halten av spårämnen i honung är så låg att den är irrelevant. Forskning visar också på att honung, rörsocker och högfrukostsirap påverkar typiska hälsoparametrar (såsom inflammation, kolesterol, blodtryck, blodsocker och insulin) på samma sätt [https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26338891].

 
Citat elementFaktum är att naturlighet inte kan definieras 



Att naturlighetsargumentet är långt ifrån vetenskapligt och rationellt, vilket särskilt märks när hälsomedvetna konsumenter kräver mat fri från kemiska ämnen. För detta vittnar om att man inte är bekant med det rätt centrala faktum angående det vi äter, dricker och i det hela taget omger oss med: allt är kemiskt – oavsett hur ”naturligt” det ät. Mat fri från kemiska ämnen är därmed ’’matfri’’ mat och det kan man inte överleva på.
 
Användning av kemi som ett skrämselord är ett skrämmande exempel på i hur liten grad hälsodebatten drivs av vetenskap och i vilken hög grad den (ständigt) drivs av känslor. Kemofobin – den irrationella rädslan för ”kemikalier” – är en direkt följd av att ha anförtrott sig naturlighetsargumentet och det är ett problem, eftersom när livsmedelsrädslan – och de förbud som den följs av– tornar upp sig, blir det inte bara opraktiskt att äta och leva; det kan utvecklas till en vanlig ätstörning.
 
Därför är det typiskt för dem som lider av ätstörningen ortorexi (grekiska för ”god aptit” eller ”riktig mat”, en sjuklig besatthet av att äta hälsosamt), att man gärna vill äta ”rena” livsmedel. Alltså livsmedel utan kemiska tillsatser. ”Clean eating” – en kosttrend som också går hand i hand med stenåldersdieten och andra alternativa dieter, som inte har sin grund i vetenskapen – är ett enda stort naturlighetsargument,och hela metoden är till stod del driven av den rädslan man har för det man inte förstår.
 
En rädsla som varje dag förstärks genom pseudovetenskaplig skrämselretorik om allt från aspartam och andra artificiella sötningsmedel, till raffinerande spannmål, tårtor, proteinbars och bearbetade livsmedel. Motsats till vad många tror, är dessa livsmedel inte farliga. Tillsatserna är beprövade och livsmedelsförsörjningen har aldrig varit större än idag, även om det kan tyckas ”onaturligt” när det inte är vi själva som har kämpat med grytorna. Demoniseringen av ”onaturliga” livsmedel är därmed oberättigad. Den riktiga demonen är felaktig information.



 

Har du några frågor eller kommentarer? Skriv här. 

Facebook

11.500+

Kontakt



  • bodylab.se
  • bodylab.dk
  • bodylab.fi
  • bodylab.no