Sök
VarukorgVarukorg

Det kanske är väldigt enkelt och gott med en korv på grillen eller en påse chips till filmen. Men är det värt det om det samtidigt tar livet av dig i förtid? Det kan nästan låta som att det är ett val man måste göra här och nu när man pratar om ultrabearbetade livsmedel.

Ultrabearbetade livsmedel är ett mycket omdiskuterat ämne. Ett högt intag är förknippat med ökad risk för övervikt, fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer (1, 2).

Under de senaste åren har de pekats ut i hälsodebatten som en av de riktigt stora bovarna bakom många hälsoproblem. Men hur mycket ligger det egentligen i det? Och hur orolig behöver man vara för bearbetade livsmedel?

Hvad er forarbejdning?

Vad är bearbetning?

Bearbetade livsmedel är livsmedel som har förändrat sitt naturliga tillstånd genom olika former av behandling. Det kan vara uppvärmning, frysning, konservering, tillsats av ingredienser eller mekanisk bearbetning som hackning eller skärning.

Syftet är oftast att förbättra smaken, förlänga hållbarheten, öka livsmedelssäkerheten eller göra maten lättare att äta.

Bearbetning delas tekniskt in i de så kallade NOVA-grupperna:

  • Grupp 1: Obehandlade eller obearbetade livsmedel, till exempel färska frukter och grönsaker, nötter, ris, rått kött och ägg.
  • Grupp 2: Bearbetade ingredienser, till exempel socker, honung, olja, smör, salt eller mjöl. Det är substanser framställda av grupp 1 och sådant man sällan intar separat.
  • Grupp 3: Bearbetade livsmedel, till exempel ost, bröd, rökt kött, inlagda produkter och konserver.
  • Grupp 4: Ultraprocessade livsmedel som har genomgått så mycket behandling att den ursprungliga formen nästan är oigenkännlig, till exempel chips, godis, färdigrätter, snabbmat och läsk.
Hvorfor er ultraforarbejdede fødevarer usunde?

Varför är ultraprocessade livsmedel ohälsosamma?

Vi tittar först på varför ultraprocessade livsmedel kopplas till sjukdom och för tidig död – och sedan varför bilden inte är riktigt så svartvit.

Anledningar till att ultraprocessade livsmedel kan vara problematiska:

  • Högt innehåll av socker, salt och ohälsosamma fetter. De innehåller ofta raffinerade sockerarter, industriella transfetter och stora mängder salt, vilket belastar både hjärta och ämnesomsättning (3).
  • Låg näringstäthet, men lätta att överäta. De saknar ofta vitaminer, mineraler och fytokemikalier, men innehåller många kalorier. Kombinationen av perfekt smaksammansättning och hög energitäthet gör dem lätta att äta för mycket av, vilket särskilt bidrar till övervikt och fetma (4).
  • Tillsatsämnen. Nitrit, som ofta används i bearbetat kött såsom charkuterier, korv, bacon och färdigrätter, kan vid högt intag bilda cancerframkallande nitrosaminer (5).

Baserat på det kan man snabbt få intryck av att all bearbetning är ohälsosam och att man bör undvika alla bearbetade livsmedel. Men så är det inte riktigt.

Ikke al forarbejdning er dårlig

All bearbetning är inte dålig

Om man tänker efter är det inget radikalt nytt i att godis, snabbmat och stora mängder rökt kött inte är den bästa vägen till ett långt och hälsosamt liv.

Problemet i debatten är att man ofta inte tydligt skiljer mellan bearbetade livsmedel (grupp 3) och ultrabearbetade (grupp 4). Många lägger dem i samma “korg” och utgår ifrån att de har samma hälsoeffekt.

Det är fel. Det finns många exempel på att även vissa ultrabearbetade livsmedel inte ökar risken för för tidig död. En studie visade till exempel att växtbaserade alternativ och vissa frukostprodukter inte var förknippade med högre dödlighet (6).

Proteinpulver hamnar också i grupp 4, men det finns inga bevis för negativa hälsoeffekter vid måttlig användning (7). Detsamma gäller till exempel konserverad fisk, fullkornsbröd och berikade växtdrycker.

Faktum är att proteinpulver kan hjälpa till att bygga muskelmassa och styrka, vilka båda har ett starkt samband med ökad livslängd och lägre sjukdomsrisk (8). Fullkorn skyddar mot typ 2-diabetes, och fisk (på burk) kan skydda mot hjärt-kärlsjukdomar (9).

Andra exempel på hälsofrämjande bearbetning är pastörisering av mjölk, som dödar skadliga bakterier, jodberikning av salt, vilket har minskat förekomsten av struma, samt energitäta drycker som kan hjälpa sjuka och äldre att få i sig tillräckligt med näring.

Sandheden om ultraforarbejdede fødevarer

Sanningen om ultrabearbetade livsmedel

Man kan inte bara fastslå att ultrabearbetade livsmedel antingen är hälsosamma eller ohälsosamma. De bör bedömas individuellt.
Det är framför allt livsmedel i grupp 4 med högt innehåll av salt, socker och transfettsyror som är problematiska. Och slutsatsen är egentligen inte ny: Minska på snabbmat, godis och snacks.

All bearbetning är inte likadan, och det är viktigt att skilja mellan grupp 3 och grupp 4. Största delen av forskningen som visar negativa effekter gäller grupp 4.

Det är rimligt att dra ner på livsmedel i grupp 4, men det finns ingen anledning att helt undvika bearbetade livsmedel.

Litteraturlista:

(1) Delpino, F. M., Figueiredo, L. M., Bielemann, R. M., da Silva, B. G. C., Dos Santos, F. S., Mintem, G. C., Flores, T. R., Arcêncio, R. A., & Nunes, B. P. (2022). Ultra-processed food and risk of type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of longitudinal studies. International journal of epidemiology, 51(4), 1120–1141. https://doi.org/10.1093/ije/dyab247
(2) https://www.cancer.se/nyheter-och-berattelser/2023/ultrabearbetade-livsmedel-okar-risken-for-cancer/
(3) Lane, M. M., Gamage, E., Du, S., Ashtree, D. N., McGuinness, A. J., Gauci, S., Baker, P., Lawrence, M., Rebholz, C. M., Srour, B., Touvier, M., Jacka, F. N., O'Neil, A., Segasby, T., & Marx, W. (2024). Ultra-processed food exposure and adverse health outcomes: umbrella review of epidemiological meta-analyses. BMJ (Clinical research ed.), 384, e077310. https://doi.org/10.1136/bmj-2023-077310
(4) Hamano, S., Sawada, M., Aihara, M., Sakurai, Y., Sekine, R., Usami, S., Kubota, N., & Yamauchi, T. (2024). Ultra-processed foods cause weight gain and increased energy intake associated with reduced chewing frequency: A randomized, open-label, crossover study. Diabetes, obesity & metabolism, 26(11), 5431–5443. https://doi.org/10.1111/dom. 15922
(5) https://publications.iarc.who.int/Book-And-Report-Series/Iarc-Monographs-On-The-Identification-Of-Carcinogenic-Hazards-To-Humans/Red-Meat-And-Processed-Meat-2018
(6) Cordova, R., Viallon, V., Fontvieille, E., Peruchet-Noray, L., Jansana, A., Wagner, K. H., Kyrø, C., Tjønneland, A., Katzke, V., Bajracharya, R., Schulze, M. B., Masala, G., Sieri, S., Panico, S., Ricceri, F., Tumino, R., Boer, J. M. A., Verschuren, W. M. M., van der Schouw, Y. T., Jakszyn, P., … Freisling, H. (2023). Consumption of ultra-processed foods and risk of multimorbidity of cancer and cardiometabolic diseases: a multinational cohort study. The Lancet regional health. Europe, 35, 100771. https://doi.org/10.1016/j.lanepe. 2023.100771
(7) Cava, E., Padua, E., Campaci, D., Bernardi, M., Muthanna, F. M. S., Caprio, M., & Lombardo, M. (2024). Investigating the Health Implications of Whey Protein Consumption: A Narrative Review of Risks, Adverse Effects, and Associated Health Issues. Healthcare (Basel, Switzerland), 12(2), 246. https://doi.org/10.3390/healthcare12020246
(8) McLeod, M., Breen, L., Hamilton, D. L., & Philp, A. (2016). Live strong and prosper: the importance of skeletal muscle strength for healthy ageing. Biogerontology, 17(3), 497–510. https://doi.org/10.1007/s10522-015-9631-7
(9) Krittanawong, C., Isath, A., Hahn, J., Wang, Z., Narasimhan, B., Kaplin, S. L., Jneid, H., Virani, S. S., & Tang, W. H. W. (2021). Fish Consumption and Cardiovascular Health: A Systematic Review. The American journal of medicine, 134(6), 713–720. https://doi.org/10.1016/j.amjmed. 2020.12.01

Varför är ultrabearbetade livsmedel inte så ohälsosamma som du tror?

personliga erbjudanden, proteinrika recept och gratis träningsprogram genom att registrera dig för vårt nyhetsbrev.
Produkten är lagd i varukorgen.
Varukorg
Varukorg0
Rekomenderat för dig