• Vi skickar samma dag
  • 2-4 dagars leverans
  • Frakt endast 29:-
  • Frakt endast 29:- | Gratis över 299:-

Råd och vägledning? 0406-74 18 47

Beställ innan 13:0000:00

Vi skickar om

00: 00: 00

så skickar vi idag

När proteinpulver inte bara är proteinpulver


Av Rasmus Thorup

I denna artikel tittar vi närmare på några av de metoder som används i industrin för att minska kostnader och öka vinsten på proteinpulver. Vi tittar också närmare på några av de andra problemen som tyvärr finns inom industrin såsom förorening av proteinpulver och tillsättning av potentiellt skadliga ingredienser. 

Proteinpulver har blivit ett mycket populärt kosttillskott och när något blir populärt samt något man kan tjäna pengar på, så kommer alltid finnas några som försöker att utnyttja marknaden.
Vassleprotein betraktas typiskt som den ledande typen av proteinpulver på marknaden p.g.a. det höga biologiska värdet. Det har ett högt proteininnehåll med en mycket förmånlig aminosyraprofil.
 
Priset på vassleprotein har stigit under flera år då det har varit en bristvara och det har haft den tråkiga konsekvensen att vissa producenter medvetet försökt att lura kunderna med olika trick. Specifikt betyder det att man som konsument kan råka ut för att få produkter som inte innehåller det som producenten lovar och skriver. 



proteinpulver

Amino acid spiking


Det första utbredda tricket heter ”amino acid spiking” som i all sin enkelhet går ut på at tillsätta stora mängder av de billigaste och minst viktiga aminosyrorna i proteinpulvret för att minska produktionskostnaderna men fortfarande behålla ett högt proteininnehåll. Det är ett smart trick som lurar konsumenten till att tro att man får en större mängd användbart protein i produkten än man faktiskt får.
 
När man läser på en innehållsdeklaration och kollar på antalet gram protein som det är angivet i ett proteinpulver så är gramangivningen baserat på den totala kvävehalten. Man kan inte se något som helst om aminosyrasammansättningen i gram i deklarationen av antalet gram protein det är i produkten. Den stora mängden av billiga aminosyror som tillsätts i pulvret behåller mängden protein men kvaliteten av proteinet försämras p.g.a. den ändrade aminosyraprofilen.
 
Det är stor skillnad på mängden som de olika företagen fyller sina proteinpulver med men vissa fyller upp till hälften av deras proteinpulver med fyllningsämnen i form av billiga aminosyror. Det innebär att du kan råka ut för att inta en proteinshake där du räknar med att få 30 g protein, men istället endast får 15 g som är av bra kvalitet.
 
Varför är detta då tillåtet? Svaret är enkelt: för att det deklareras och av samma anledning är det också möjligt att undvika dessa produkter genom att ta sig tid till att läsa deklarationen.
Det första man ser på deklarationen är den typen av protein som är använd i pulvret, t.ex. vassleisolat eller vasslekoncentrat. När man kollar på resterande ingredienser så kolla efter enkla aminosyror. De är aminosyror som oftast används för att de är billigast är glycin och taurin och dessa aminosyror kostar en bråkdel av vassleproteins pris och är därför en bra affär att fylla produkten med istället.


Aminosyror som t.ex. BCAA är en annan historia eftersom de är av hög kvalitet och bidrar med ett reellt värde till produkten. Det är därför speciellt typen av aminosyror man ska kontrollera, och här är det som sagt speciellt glycin och taurin som är tecken på att producenten försöker skapa en billigare produkt med lägre innehåll av kvalitetsprotein.

Obrukbara fyllnadsämnen

I samma anda som amino acid spiking så tillsätts det också olika billiga fyllnadsämnen som t.ex. fruktos och maltodextrin, som tillsätts för att ”tunna ut” produkten och har som syfte att sänka produktionskostnaderna av vassleproteinpulvret. I bästa fall kan man se detta i varudeklarationen, men i värsta fall är det tillsatt utan att deklareras. Detta betyder också att man får mindre kvalitetsprotein för pengarna.
 
Låt oss ta ett praktiskt exempel: nedan ser man ingredienslistan på ett känt amerikanskt märke där man har tillsatt maltodextrin. Att tillsätta maltodextrin till en produkt som marknadsförs som rent proteinpulver har inge annan funktion än att försöka pressa ned produktionspriset på bekostnad av kvaliteten.

kosttilskud faktabeskrivelse

Isolering av alpha-lactalbumin

Ett annat trick som används i industrin påminner lite om amino acid spiking, fast här med omvänd funktion. Istället för att tillsätta billiga aminosyror som försämrar produkten så tar man istället här ut en värdefull proteinfraktion. Effekten är dock densamma – nämligen att man ur ett näringsmässigt perspektiv försämrar produkten.
 
Vassleprotein består av olika proteinfraktioner varav beta-laktoglobulin, glycomacropeptider (GMP) och alpha-laktalbumin är de största. Alpha-laktalbumin är speciellt en intressant proteinfraktion så den innehåller en stor mängd förgrenade aminosyror (BCAA = leucin, isoleucin och valin). Alpha-laktalbumin är dessutom rik på den essentiella aminosyran typtofan som är ett förstadie till neutrontransmitten serotonin och det neurokretoriska hormonet melatonin.

Alpha-laktalbumin tillsätts speciellt till klinisk näring samt till spädbarnsnäring för att skapa en proteinprofil som liknar modersmjölk. Isolatet alpha-laktalbumin kan säljas till ett mycket dyrare pris än vassleprotein vilket gör att det rent ekonomiskt gör det logiskt att producera koncentrerade alpha-laktalbumin-produkter.
 
Alpha-laktalbumin kan bl.a. utvinnas från vassleprotein vilket dock skapar en näringsmässigt försämrad restprodukt. Detta kan inte omedelbart ses på näringsdeklarationen då själva proteininnehållet fortfarande ligger på t.ex. 80% och det ”endast” är aminosyrabalansen som är ändrad.
 
En sådan restprodukt borde inte säljas som normalt kvalitetsvassleprotein men rent juridiskt är det inte något som förhindrar producenter att sälja det som det.


Blandningsprodukter: ’The protein matrix’

Ännu ett trick är att marknadsföra odefinierade blandprodukter, sålda under namn såsom ’Protein Matrix’, ’Muscle Blend’ osv. Dessa innehåller normalt en bred mix av olika typer av proteinpulver utan närmre angivelse av fördelningen. Det är igen, helt problemfritt rent juridiskt och används ofta av utländska producenter.
 
Tricket består av att producenten är fri att ändra receptet på produkten beroende på vilken typ av protein som just då är billigast – faller t.ex. priset på vete- eller ärtprotein så ändras ofta receptet så att största delen av produkten nu består av dessa två proteinkällor. Man kan t.ex. fortfarande skriva vassleprotein (som är dyrare) i ingredienslistan så länge man har tillsatt en tesked av det. Produkten är inte sammansatt av den typ av protein som är mest optimal rent näringsmässigt utan av de källor som har billigast råvarupris.
 
Samma sak ser man i helt vanliga saker i den lokala mataffären, där vissa livsmedel marknadsförs på välkända kvalitetsråvaror med som endast innehåller en bråkdel av det – men eftersom produkten innehåller lite av denna råvara så är det inte några juridiska problem i att marknadsföra den på detta sätt. Detta är ett generellt problem i livsmedelsindustrin som tyvärr skapar dålig transparens för kunderna. 


Förorenat proteinpulver: steroider eller andra icke-deklarerade ämnen

Det finns massor av exempel på att kosttillskott och naturpreparat har varit förorenade med förbjudna ämnen som inte har varit angivna på innehållsdeklarationen. I en tysk studie från 2003 screenade 634 kosttillskott för innehåll av rester från anabola steroider (Geyer et al., 2004). Studien avslöjade att 15% av kosttillskotten innehöll metaboliter av nandrolon eller testosteron (anabola steroider).
 
Antingen har de förbjudna ämnena tillsatts medvetet för att öka kosttillskottens verkan eller så har kosttillskottet producerats på en fabrik som också används till produktion av olagliga ämnen. Om man inte rengör fabriken tillräckligt mellan de olika produkternas produktion så kan det sitta rester av olagliga substanser i de kärl etc. som används vid produktionen. Även små mängder kan spårs i ett dopingtest vilket ju har uppenbara komplikationer för elitidrottare som potentiellt ska testas för just doping.
 
2002 genomförde den internationella olympiska kommittén (IOC) en liknande analys av 634 kosttillskott som kan köpas i butiker och på internet. Produkterna var köpta i 13 länder från 215 olika företag, och denna undersökning visade en liknande bild som den ovannämnda tyska undersökningen från 2003.
 
En studie från 2013 som utfördes av Andreas Kimergård från Århus Universitet, visade att 23 av 24 kosttillskott innehåller rester av anabola steroider. Om denna undersökning ska det dock nämnas att den baserades på högriskkosttillskott som reklamerar med att de innehåller ett eller flera ämnen som hämmar omvandlingen av testosteron eller på annat sätt ökar testosteronnivån.
 
Undersökningen säger därför inte mycket om hur stort problemet är i förhållande till mer vanliga kosttillskott som proteinpulver, kreativ etc. Problemet borde idag vara något mindre då det också blivit olagligt att använda pro-hormoner i kosttillskott i USA och många andra delar av världen.

test af protienpulver kvalitet

Mjölkproduktion och användning av växthormon?

I förlängning till förorening av proteinpulver så är ett annat intressant ämne själva råvaran, alltså mjölk. De flesta tänker inte på att råvaran också kan vara förorenad och här bör man vara uppmärksam på BST.

BST står för ’bovint somatotropin’ vilket faktiskt bara betyder koväxthormon. Däggdjurs mjölkproduktion stiger i förbindelse med graviditet och faller likaså gradvist efterföljande, BST förhindrar tillbaka fallandet av mjölkproduktionen och bevarar därför en hög mjölkproduktion. Därför har det naturligtvis varit intressant för lantbrukare men det går ut över djurens välmående och ger också högre nivåer av växthormon och IGF i mjölken och speciellt har det debatterats om de ökade IGF-nivåerna påverkar oss människor.
 
Under normala omständigheter skulle människor aldrig kunna uppta peptidhormoner från magsäcken då magsyran skulle bryta ned hormonet innan det kunde upptas. Emellertid har det visat sig att i närvaron av kasein, det vanligast förekommande proteinet i mjölk, kan faktiskt uppta peptidhormoner från mag-tarmkanalen. Det har dock aldrig bevisats att man kan uppta IGF från mag-tarmkanalen i ett omfång som skulle påverka nivåerna av IGF i blodet. Det står dock fast att BST-användning ökar risken för en lång rad sjukdomar hos BST-behandlad nötkreatur, speciellt juverinflammation och förekomsten av dräktighetsstörningar.
 
EU har värderat att det ska vara olagligt att använda BST i mjölk- och köttproduktion i Europa. I USA har det sedan 1994 varit lagligt att använda bovint-växthormon i både mjölk- och köttproduktion. På grund av detta har vi valt att inte använda mjölkprodukter (härunder vassleprotein) producerat i USA i produktionen av våra produkter. Alla mjölkprodukter köper vi från europeiska och new zeeländska mejerier så att vi kan garantera att våra proteinpulver inte innehåller mjölk från BST-behandlade kor.  


Råvarans ursprung

Som tidigare nämnts i föregående avsnitt så skiljer sig lagstiftningen och säkerheten från land till land, vilket gör att det har betydelse varifrån råvaran till proteinpulvret kommer.
 
Vi har därför heller inte ett mål att vara de absolut billigaste på marknaden, för i så fall skulle det kräva att köpa råvarorna från de leverantörerna med lägst priser – oavsett kvalitet och livsmedelssäkerhet. Vi skulle t.ex. säkert kunna sänka våra priser med 20-30% eller mer genom att köpa vårt mjölkprotein från Östeuropa eller Kina. Båda platserna är dock billiga av en anledning: de är notoriskt kända för att ha en avslappnad relation till livsmedelsproduktion- och säkerhet. Detta innebär att det inte finns någon garanti för nivån på t.ex. tungmetaller och liknande i produkterna, och Kina har i synnerhet har många livsmedelsskandaler på sitt samvete.
 
Det betyder inte att allt vassleprotein från exempelvis Kina är farligt, du kan säkert hitta proteinpulver av bra kvalitet och till lägre kostnad än europeiskt producerade proteinpulver och ju mer avancerad deras ekonomi och samhälle blir, desto bättre blir kvaliteten på de produkter som de producerar. Dock tar vi inga chanser i den riktningen eftersom det finns alltför många exempel på livsmedelsskandaler i Kina.


proteinpulver


Industriprotein förklätt som proteinpulver

Det är faktiskt inte lätt att producera vassleprotein av hög kvalitet - det kräver en balans mellan makro- och mikronäringsämnen och ett komplett innehåll av alla aminosyrafraktioner. Det är en komplex process och typiskt är det endast 30% av en produktion som ligger inom specifikationerna. Vad gör man då med resten? Det säljs till foderindustrin eller användas som fyllmedel i industriellt framställd färdigmat.
Vad händer då när priset på mjölk stiger och efterfrågan på vassleprotein är högt? Det som sker är att mer och mer av detta ”industriprotein” blir sålt som högkvalitativt vassleprotein. Det vill säga att kvaliteten försämras vilket återigen betyder att kunden inte får det man betalar för.
 
Det kommer regelbundet berättelser där någon har testat proteinpulver från kända tillverkare och innehållet av protein och aminosyror inte stämmer överens med det som är angivet på burken. Ibland är det mycket stora avvikelser, och detta kan bero på att många av de saker som beskrivs i denna artikel – inklusive användandet av "industriprotein”. Det måste dock sägas att naturliga variationer kan förekomma från parti till parti på grund av lagring, säsong och andra faktorer och dessa avvikelser är helt lagliga.


Kontroversiella tillsättningsämnen 

Även om det finns regler i EU för de flesta skadliga tillsättningsämnena så används fortfarande några mycket tvivelaktiga ämnen i en del livsmedel, t.ex. azofärgämnen.
 
Den 20:e juli 2010 trädde en ny rad EU-regler i kraft som gällde märkning av livsmedel. I förhållande till azofärgämnen innebar det att livsmedel som innehåller de 5 mest använda azofärgämnena ska märkas med frasen "kan ha en negativ inverkan på barns aktivitet och koncentration". Med all den kunskap vi har om negativa effekter av azofärgämnen, kan det tyckas absurt att man inför något som, visst, försvårar användandet av dem, men inte är ett totalförbud.
 
Inom EU är det idag tillåtet att använda 11 olika azofärgämnen.
-       Tartrazin (E102)
-       Sunset Yellow FCF (E110)
-       Azorubin (E122)
-       Amaranth (E123)
-       Ponceau 4R (E124)
-       Red 2G (E128)
-       Allura Red AC (E129) (FD&C Red 40)
-       Black PN (E151)
-       Brown FK (E154)
-       Brown HT (E155)
-       Rubinpigment (E180)
 
Dessa azofärgämnen finns i många olika livsmedel, men framför allt i godis, läsk och saft. Dessutom används azofärgämnen för färgning av textilier och lädervaror.
 
Problemet med azofärgämnena är att de alla har sin egen uppsättning av potentiella biverkningar. De 7 nedersta ämnena på listan tros vara starkt allergiframkallande, medan de 4 övre är förknippade med biverkningar såsom astma, nässelfeber och diarré. Tartrazin, Sunset Yellow, Ponceau 4R Azorubin och är också förknippat med hyperaktivitet hos barn.
 
Vissa azofärgämnen kan bilda cancerframkallande ämnen (arylaminer), och har därför förbjudits. Men man kan undra varför förbudet inte är mer universellt. Man kan kanske inte påvisa cancerframkallande egenskaper hos de azofärgämnen som är tillåtna, men som i fallet med besläktade substanser så bör man låta tvivlet gynna (och skydda) konsumenterna - speciellt när det finns ett brett utbud av alternativ som inte är associerade med någon hälsorisk.
 
De förekommer också inom kosttillskotten och särskilt i tillskott från USA är dessa välanvända eftersom de kan ge mycket starka färger som tilltalar kunderna. Det kan vara svårt att upptäcka ett kosttillskott innehåller azofärgämnen, eftersom tillverkare oftast använder förkortningar och ingrediensförteckningen ofta är oändligt långa. Här är ett exempel på ett känt kosttillskott som innehåller azofärgämnet ”Allura Red AC”: 

kosttilskud faktabeskrivelse USA

Aspartam

Aspartam är ett kontroversiellt sötningsmedel, främst på grund av att några studier har visat en cancerframkallande effekt - problemet här har varit att effekten endast har varit närvarande vid extremt höga doser i en omfattning vi människor rimligen inte kan konsumera i form av t.ex. läskedrycker. Som det är nu, är aspartam världens mest testade sötningsmedel och en ny metastudie (d.v.s. en analys baserad på samtliga studier i ämnet hittills) frikänner också aspartam från att vara skadligt. Dock har det funnits några röda flaggor och det har varit anledningen till att vi har valt att inte använda det som ett sötningsmedel i våra produkter.


Natural flavors och artifical flavors

Det är mycket vanligt att man ser begreppen "naturliga smaker" och "konstgjorda smaker" i amerikanska produktnamn, både i mer vanliga livsmedel, men framför allt i kosttillskott. De spelar en viktig roll i att ge smak till produkterna och göra dem mer tilltalande. Problemet är att det kan täcka en mängd ingredienser och beteckningarnas grundläggningar är mycket oklara.
T.ex. låter ”natural flavors” som något som är naturligt - som kommer direkt från källor som vi kan hitta i naturen men denna term är mycket lös.
 
Den största skillnaden är att de "konstgjorda smakerna" är gjorda 100% av människor, medan naturliga smaker ursprungligen härrör från en naturlig källa - men de har oftast extraherats och renats och har gått igenom en stor behandlingsprocess. Det är däremot tillåtet att skriva "naturliga" om de ämnena, även om de i princip inte skiljer sig väsentligt från konstgjorda smakämnen.
 
Har du t.ex. en yoghurt med blåbär som har "naturliga smaker" på ingredienslistan, betyder det inte att det har krossats i torkade blåbär i den, utan snarare att man har hittat en kemikalie i blåbär, utvunnet den, renat den och förbättrat den, innan man har lagt till den i livsmedlet. Man måste därför ner till molekylnivå och titta på ursprunget för att faktiskt kunna göra en verklig skillnad mellan naturligt och konstgjort här.
 
Om det har tillsatts både artificiella och naturliga smakämnen i en produkt kan tillsammans täcka upp till 50-100 ingredienser, inklusive konserveringsämnen (t.ex. natriumbensoat) och liknande.
Mängderna av de tillsatta ämnena är för små för att utgöra en hälsorisk, men det skapar en brist på öppenhet för konsumenten, som rent faktiskt inte vet vilka ingredienser den köpta produkten innehåller.
 
Hela begreppet "naturligt" är också föremål för hardcore marknadsföring, i synnerhet i USA, där det ofta används för att lura konsumenterna att tro att de konsumerar har naturligt ursprung eftersom det säljer mer - men det är långt ifrån sanningen. Det är inget fel med att använda konstgjorda tillsatser, aromer och liknande när de testas, inspekterats och godkänts, men det är något fel i att marknadsföra produkter som "100% naturlig", "helt naturlig" och liknande, om du bara hitta en eller två ingredienser som har en naturlig förening på en molekylär nivå. Detta skapar i sin tur en brist på transparens för konsumenten.
Detta trick fungerar dock inte i Skandinavien - vi har helt enkelt alltför stränga livsmedelsregler.


Vi har naturligtvis en agenda, men!

Vi vet att allt detta naturligtvis kan tyckas ett långt säljargument för våra egna produkter, och vi kan lika gärna vara ärliga: det är det också på sätt och vis. Det är för att vi menar att vi kan leva upp till riktigt bra kvalitet. Kvaliteten på våra proteinpulver är hög eftersom våra proteinpulver som produceras i Danmark i vår egen fabrik i Hadsund, med danska anställda, under tillsyn och med hänsyn till lagstiftningen och kontroll av de danska myndigheterna, vilket innebär att vi är uppfyller den danska livsmedelslagstiftning, som är en av de hårdaste i världen.
 
Vi sätter kvalitet och säkerhet framför större vinst, och därmed kommer du också att kunna hitta billigare alternativ än oss, men samtidigt måste man helt enkelt vara medveten om några av alla de knep som vi har skrivit om här. Den risken tar du inte hos oss, dels för att vi vill hålla vår integritet intakt och dels för att vi inte vill lura dig, eller utsätta dig för tvivelaktiga ingredienser som potentiellt kan skada din hälsa.
 
Förutom att vi naturligtvis skulle vilja lyfta fram kvaliteten på våra egna produkter så har vi en verklig vilja att utrusta dig som konsument till att göra bra val när det gäller köp av kosttillskott. Vi känner kosttillskottsindustrin inifrån och kan därför ge dig information som kan ligga till grund för bättre beslut.
 
Vi är också uppriktigt bekymrade över att se allt yngre pojkar och flickor som söker efter det absolut billigaste - eller de mest potenta kosttillskott som tyvärr ofta faller inom de kategorier som vi har nämnt i den här artikeln. För det är inte bara människors plånbok står på spel här - det är också hälsan som potentiellt riskeras här.
 
Vi hoppas att genomgången av dessa metoder har bidragit till att belysa hur hänsynslös kosttillskottsindustrin kan vara i jakten på ökade vinster - och samtidigt också vässa ditt kritiska tänkande nästa gång du behöver köpa nytt proteinpulver och andra kosttillskott.



 

Har du några frågor eller kommentarer? Skriv här. 

Facebook

11.500+

Kontakt



  • bodylab.se
  • bodylab.dk
  • bodylab.fi
  • bodylab.no