Sök
VarukorgVarukorg

3 vanehacks som ger massiva resultat med minimal ansträngning

För de flesta handlar hälsa, kost och träning inte om brist på kunskap. De flesta vet faktiskt att det är en bra idé att äta mer grönsaker, träna och sova mer. Problemet ligger i att agera på det, särskilt när vardagen kollapsar.

Låt oss börja med att slå fast något viktigt: Motivation kommer och går. Vi överskattar konsekvent hur mycket disciplin vi har tillgänglig en vanlig tisdagkväll. Forskning om beteendeförändringar visar gång på gång att människor i allmänhet har svårt att upprätthålla förändringar i kost och träning när miljön inte stödjer det (1).

Vi överskattar hur bra vi kan hålla en diet, ett träningsprogram eller ett mål över tid. I början går det snabbt, men efter några veckor faller man snabbt tillbaka i de gamla vanorna

Därför handlar verklig beteendeförändring om att forma sin miljö, sina förväntningar, mål och vanor så att de stöder ens mål.

Här får du tre vanehacks som ger massiva resultat med minimal ansträngning. De bygger på evidens och erfarenhet från beteendepsykologi, miljödesign och coaching.

Vanehack 1: Tänk alltid “minus 1”

Vanehack 1: Tänk alltid “minus 1”

När vi sätter mål siktar vi ofta för högt:
“Jag ska träna 5 gånger i veckan”
“Jag ska äta 3 proteinrika måltider varje dag”
“Jag ska dricka 6 glas vatten dagligen”

Problemet är att höga krav endast fungerar när energin är lika hög. Vanor måste klara dagar med låg energi och vara robusta även när saker och ting faller isär.

Forskning om vanebildning visar just att framgångsgraden ökar markant när målet är tillräckligt lätt för att kunna utföras varje dag. Också på dåliga dagar (2).

Därför: Ta ditt mål och dra av 1.

Om du vill träna 5 gånger i veckan, sätt målet till 4.
Vill du äta 3 proteinrika måltider, sätt målet till 2.
Vill du dricka 6 glas vatten, sikta på 3.

När du gör det ökar du chansen att vara konsekvent, och just din konsekvens är den största drivkraften bakom vaneförändringar och därmed resultaten.

Den långsiktiga vinsten: När “mini-standarden” sitter fast överskrider du den ofta automatiskt eftersom du oftare har energin att göra det.

Så det är inte oambitiöst att sätta låga mål. Tvärtom är det faktiskt mycket mer ambitiöst än höga mål – det är lätt att sätta höga, orealistiska mål och sedan bränna ut sig. Det är mycket svårare att göra de små, icke-flashiga sakerna dagligen.

Vaneknep 2: Häng upp nya vanor på "vanekrokar"

Vaneknep 2: Häng upp nya vanor på "vanekrokar"

En vana är lättast att utföra när den kommer före, efter eller samtidigt som en redan etablerad vana. Beteendeforskning kallar det “anchoring” eller “habit stacking” (2, 3).

Exempel:

  • Vill du komma ihåg kosttillskott? Gör det när du borstar tänderna.
  • Vill du ha protein efter träning? Gör det när du kommer hem.
  • Vill du äta frukt? Gör det i bilen på väg hem.
  • Vill du packa matlåda? Gör det när du brygger kaffe på morgonen.

Existerande vanor är nämligen enklare att bygga vidare på än att börja helt från noll.

Hjärnan älskar rytm och kontext. I praktiken innebär det att samma beteende i samma kontext har mycket större chans att automatiseras (4, 5).

Om du försöker etablera en ny vana utan kontext kräver det ständig medvetenhet och viljestyrka, vilket gör den sårbar för stress, dålig sömn, barn och långa arbetsdagar. Den barriären tar du bort här.

För att det ska fungera måste det du behöver självklart vara tillgängligt.

Vaneknep 3: Tillgänglighet avgör dina vanor

Vaneknep 3: Tillgänglighet avgör dina vanor

Vår hjärna ska hantera tusentals saker varje dag, och vi kan inte fatta beslut om allt och komma ihåg allt.

  • Vi äter det som är tillgängligt och synligt.
  • Vi tränar lättare när hemmaträningsutrustningen är uppackad och ligger framme.
  • Vi väljer oftast det minsta motståndet.

Miljöns roll i matval och hälsobeteende är ett av de mest väldokumenterade områdena inom näringsforskningen. Studier visar till exempel att tillgänglighet av kaloritäta livsmedel ökar intaget markant (4, 5). Detsamma ses omvänt för livsmedel som frukt och grönt (6).

Det kan du använda till din fördel, på gott och ont.

Exempel:

  • Du kan inte äta grönsaker hemma om du inte har grönsaker i hemmet.
  • Det är lättare att träna efter jobbet om väskan ligger klar i bagageutrymmet.
  • Du äter mer frukt om fruktskålen står framme på köksbordet.
  • Du dricker mer vatten om flaskan står framför dig på skrivbordet.

Tillgänglighet är en av de starkaste, men mest underskattade parametrarna inom vanor.

Ditt trötta jag väljer alltid det enklaste. Därför ska det enklaste stödja dina mål.

Implementering av nya vanor

Implementering av nya vanor

När folk ska ändra vanor försöker de ändra sig själva. Men det är mycket mer effektivt att ändra sin kontext och sitt miljö. Här är en kort guide till hur du använder åtgärderna från den här artikeln:

  1. Identifiera målet
    Till exempel ”mer protein”, ”mer träning”, ”mindre snacks”.
  2. Definiera miniminivån
    Till exempel ”1 proteinmåltid”, ”2 träningstillfällen”, ”1 snackbyte”.
  3. Häng upp det på en vanekrok
    Till exempel ”kosttillskott när jag borstar tänderna”, ”frukt i bilen hem”, ”träning på väg hem från jobbet tisdag och torsdag”.
  4. Gör det tillgängligt
    Fyll kylen, lägg väskan i bilen, ställ vatten på bordet.
  5. Utvärdera varje vecka
    inte ”allt eller inget”, utan ”hur gick det? ”. Om det inte blev som du ville: ”Vad ska jag göra annorlunda nästa vecka för att öka sannolikheten för framgång? ”
Självmonitorering och mål

Självmonitorering och mål

En av de saker som återkommer hos dem som lyckas med sin viktminskning är att de mäter sig själva (5). Det behöver inte ske genom att väga dig om det är svårt för dig. Jag skulle faktiskt avråda från det om det triggar något negativt hos dig.

Det viktiga är att du följer din utveckling på något sätt. Om det sedan är att mäta centimeter, bedöma din energi, ta veckobilder eller spåra dina vanor spelar ingen roll. Poängen är att det ger feedback. Utan feedback vet du inte om det du gör faktiskt fungerar.

Självmonitorering fungerar inte för att det är kontrollerande, utan för att det ökar medvetenheten. När du vet att du följer upp blir dina val mer genomtänkta. Studier visar att även enkla former av spårning såsom att skriva ner vad man äter eller markera om man har följt sina vanor är associerade med bättre viktminskningsresultat och bättre bibehållande (5).

Dessutom handlar mål inte bara om slutresultatet. Om ditt enda mål är ”minus 5 kg” har du inga riktmärken längs vägen. Processmål som ”Jag äter frukost varje vardag”, ”jag har en plan för middag” eller ”jag rör mig tre gånger i veckan” ger många fler små segrar. De små segrarna är avgörande eftersom de skapar momentum och motivation att fortsätta.

Slutsats

Om du vill ändra ditt beteende, tänk mindre på motivation och disciplin. Använd dina vanor, din miljö och bra målsättning som din starkaste resurs:

  • Sänk kraven
  • Häng upp vanorna
  • Optimera tillgängligheten

Det är sällan de stora revolutionerna som gör störst skillnad, utan de små förändringarna du kan hålla fast vid de dagar när motivationen är borta och vardagen verkligen kraschar

Litteraturlista

(1) Gardner, B., Lally, P., & Wardle, J. (2012). Making health habitual: The psychology of “habit-formation” and general practice. British Journal of General Practice, 62(605), 664–666.
(2) Lally, P., van Jaarsveld, C. H. M., Potts, H. W. W., & Wardle, J. (2010). How are habits formed: Modelling habit formation in the real world. European Journal of Social Psychology, 40(6), 998–1009.
(3) Prochaska, J. O., & DiClemente, C. C. (1983). Stages and processes of self-change of smoking: Toward an integrative model of change. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 51(3), 390–395.
(4) Rolls, B. J., Roe, L. S., & Meengs, J. S. (2005). Reduktioner av portionsstorlek och energitäthet i mat är förknippade med minskat energiintag hos vuxna. American Journal of Clinical Nutrition, 82(1), 41–48.
(5) Wood, W., & Rünger, D. (2016). Psykologin bakom vanor. Annual Review of Psychology, 67, 289–314.
(6) Mytton, O. T., Nnoaham, K., Eyles, H., Scarborough, P., & Mhurchu, C. N. (2014). Systematisk översikt över effekten av ökad konsumtion av grönsaker och frukt på kroppsvikt. Australian and New Zealand Journal of Public Health, 38(1), 24–29.

personliga erbjudanden, proteinrika recept och gratis träningsprogram genom att registrera dig för vårt nyhetsbrev.
Produkten är lagd i varukorgen.
Varukorg
Varukorg0
Rekomenderat för dig