Artiklar / Funkar EMS? Få sanningen om elektrisk muskelstimulering

21 augusti 2025

Skriven av Jonas Germann, PBA Nutrition och Hälsa

Du behöver inte träna. Du kan faktiskt bara sätta på några elektroder, lägga upp benen och slappna av. 20 minuters stöt, och enligt olika företag motsvarar det ett helt styrketräningspass. Det kan man i alla fall tro om man läser deras säljargument.

EMS ("Elektrisk muskelstimulering" eller "elektromyostimulering") marknadsförs flitigt på sociala medier, i magasin och i lokala annonser.

Idag tar vi en vetenskaplig titt på EMS.

Vad är EMS?

EMS är när man placerar elektroder på hela eller delar av kroppen, där en enhet levererar "impulser" (stötar) genom dem. Det får musklerna som elektroderna är placerade på att dra ihop sig.

Man kan göra det både medan man tränar eller helt utan träning.

EMS är långt ifrån en ny uppfinning. Så kallade "muskelbälten" var mycket populära på 80- och 90-talen, där man bar ett stödbälte som påstods ge synliga magmuskler genom att bränna fett och bygga muskelmassa.

Kan man bränna fett med EMS?

Det korta och precisa svaret är: Nej.

En stor studie från 2021 som sammanställde forskningen på området drog slutsatsen att EMS i sig inte har någon effekt på fettmassa (1).

En liknande studie från 2022 som sammanställde kontrollerade försök med EMS hade samma slutsats. EMS visade sig inte ha någon effekt på midjemått eller fettinnehållet i blodet (2).

Kan EMS ersätta träning?

Den frågan är lite mer komplex. Forskningen visar att EMS faktiskt kan stimulera muskelmassa och styrka (3, 4, 5). Det är också det som företagen framhåller i sin marknadsföring. Men de glömmer att nämna att största delen av forskningen är gjord på äldre, sjuka och otränade personer (2).

Det finns även studier på yngre personer där man ser samma tillväxt i biceps, oavsett om de styrketränar, bara använder EMS eller kombinerar de två. Problemet är att dessa studier ofta lider av dåliga träningsprotokoll.

I en studie tappade deltagarna, som bedrev traditionell styrketräning, faktiskt muskelmassa – något man sällan ser i kontrollerade träningsförsök. Det tyder på att kosten eller träningen har varit extremt ooptimerad. Om man lägger till EMS till ett dåligt träningsprogram blir stimulansen förstås högre, och då är det lätt att få EMS att framstå som effektivt (4).

Det råder alltså ingen tvekan om att EMS kan stimulera muskelmassa och styrka, både med och utan träning. Men det är tveksamt om effekterna kan jämföras med styrketräning på längre sikt.

Progressive overload – att träna tyngre och/eller mer över tid – är nyckeln till muskelökning och styrka. Om kroppen utsätts för samma mängd stötar eller vikt varje gång kommer resultaten snabbt att stanna av.

EMS för hälsa och återhämtning

Vissa använder felaktigt EMS för att förbättra återhämtningen. Impulserna aktiverar musklerna och ökar återhämtningskraven, de hjälper dem inte. Forskning tyder faktiskt på att EMS kan förlänga muskelömhet, så det är ingen smart strategi (6).
Det är mycket hälsosamt att vara starkare och ha mer muskelmassa, och därför har EMS naturligtvis också vissa positiva hälsoeffekter.

För sjuka, sängliggande eller äldre kan EMS vara ett riktigt bra verktyg. Hos friska personer som styrketränar är det däremot svårare att försvara användning. Effekterna verkar inte alls vara jämförbara med styrketräning (7).

Kritik mot EMS

De flesta studier drar slutsatsen att EMS i bästa fall kan komplettera styrketräning – men varken kan eller bör ersätta den.
EMS stimulerar inte heller ben, senor, blodcirkulation och hjärta på samma sätt som traditionell träning.

Resultaten från EMS kräver dessutom att man fortsätter resten av livet, precis som med träning. Det kräver professionell vägledning och utrustning, vilket kostar pengar. Det är värt att överväga vilka effekter man faktiskt får för de pengarna.

Slutsats

EMS kan stimulera muskelmassa och styrka, men inte på nivå med styrketräning på längre sikt. Den bästa användningen är för sängliggande sjuka eller äldre.

EMS har ingen effekt på viktminskning eller fettförlust och bör inte användas för återhämtning.

EMS kan inte ersätta träning. Effekterna är långt ifrån lika omfattande.

Litteraturlista:

1. Brambilla, DJ, Matsumoto, AM, Araujo, AB, & McKinlay, JB (2009). The effect of diurnal variation on clinical measurement of serum testosterone and other sex hormone levels in men. The Journal of clinical endocrinology and metabolism, 94(3), 907–913. https://doi.org/10.1210/jc. 2008-1902
2. Algburi, HD, Sr, Alhamza, A., & Mansour, AA (2023). Diurnal Variation of Serum Total Testosterone in Women: A Single-Center Study From Basrah. Cureus, 15(10), e47677. https://doi.org/10.7759/cureus. 47677
3. Varanoske, AN, Margolis, LM, & Pasiakos, SM (2020). Effects of Testosterone on Serum Concentrations, Fat-free Mass, and Physical Performance by Population: A Meta-analysis. Journal of the Endocrine Society, 4(9), bvaa090. https://doi.org/10.1210/jendso/bvaa090
4. Bruggisser, F., Knaier, R., Roth, R., Wang, W., Qian, J., & Scheer, F. A. J. L. (2023). Best Time of Day for Strength and Endurance Training to Improve Health and Performance? A Systematic Review with Meta-analysis. Sports medicine - open, 9(1), 34. https://doi.org/10.1186/s40798-023-00577-5
5. Douglas, CM, Hesketh, SJ, & Esser, KA (2021). Time of Day and Muscle Strength: A Circadian Output?. Physiology (Bethesda, Md.), 36(1), 44–51. https://doi.org/10.1152/physiol. 00030.2020
6. Liu, X., He, M., Gan, X., Yang, Y., Hou, Q., & Hu, R. (2023). The Effects of Six Weeks of Fasted Aerobic Exercise on Body Shape and Blood Biochemical Index in Overweight and Obese Young Adult Males. Journal of exercise science and fitness, 21(1), 95–103. https://doi.org/10.1016/j.jesf. 2022.11.003
7. Iwayama, K., Kurihara, R., Nabekura, Y., Kawabuchi, R., Park, I., Kobayashi, M., Ogata, H., Kayaba, M., Satoh, M., & Tokuyama, K. (2015). Exercise Increases 24-timmars fettoxidation endast när det utförs före frukost. EBioMedicine, 2(12), 2003–2009. https://doi.org/10.1016/j.ebiom. 2015.10.029
8. Drummond, M. D. M., Soares, P. S. G., Savoi, L. A., & Silva, R. A. D. (2024). Fasta minskar mättnad och ökar hunger men påverkar inte prestationen vid styrketräning. Biology of sport, 41(2), 57–65. https://doi.org/10.5114/biolsport. 2024.131814
9. Triki, R., Zouhal, H., Chtourou, H., Salhi, I., Jebabli, N., Saeidi, A., Laher, I., Hackney, A. C., Granacher, U., & Ben Abderrahman, A. (2023). Tidpunkt för styrketräning under Ramadanfasta och dess effekter på muskelstyrka och hypertrofi. International journal of sports physiology and performance, 18(6), 579–589. https://doi.org/10.1123/ijspp. 2022-0268
10. Zouhal, H., Saeidi, A., Salhi, A., Li, H., Essop, M. F., Laher, I., Rhibi, F., Amani-Shalamzari, S., & Ben Abderrahman, A. (2020). Träning och fasta: Nuvarande insikter. Open access journal of sports medicine, 11, 1–28. https://doi.org/10.2147/OAJSM.S224919
11. Ramonas, A., Laursen, P. B., Williden, M., Chang, W. L., & Kilding, A. E. (2023). Kolhydratintag före och under högintensiv träning med reducerad tillgång till muskelglykogen påverkar musklernas reoxygeneringshastighet och prestation. European journal of applied physiology, 123(7), 1479–1494. https://doi.org/10.1007/s00421-023-05162-y
12. Henselmans, M., Bjørnsen, T., Hedderman, R., & Vårvik, F. T. (2022). Effekten av kolhydratintag på styrka och prestationsförmåga vid styrketräning: En systematisk översikt. Nutrients, 14(4), 856. https://doi.org/10.3390/nu14040856
13. Stutz, J., Eiholzer, R., & Spengler, C. M. (2019). Effekter av kvällsträning på sömn hos friska deltagare: En systematisk översikt och metaanalys. Sports medicine (Auckland, N.Z.), 49(2), 269–287. https://doi.org/10.1007/s40279-018-1015-0

Funkar EMS? Få sanningen om elektrisk muskelstimulering