Skriven av Nikolaj Bach Nielsen, BSc. Scient. Med.

Det har blivit mer och mer normalt att välja bort kött och att äta växtbaserat. Framförallt i de mer hälsomedvetna delarna av befolkningen, till exempel inom fitnesskulturen har det blivit allt vanligare att leva vegetariskt eller veganskt. 
Anledningen till detta är ofta med hänsyn till miljön, djuren eller en kombination av de två. Det är en anledning som det är svårt att hitta motargument till då köttproduktionen är generellt står för en stor del av det totala CO2-utsläppet och även stora delar av mat-industrin är heller inte så djurvänlig. Sen är det inte så snällt att äta andra, men det är en annan diskussion.
 
Ett annat argument som ofta förs fram av vegetarianer och veganer är att det är nyttigare att undvika att äta kött och animaliska produkter. Flera undersökningar visar faktiskt att vegetarianer generellt sätt är friskare än köttätare.
 
Problemet är bara att det inte nödvändigtvis är på grund av deras kost. Vegetarianer tenderar att vara friskare än köttätare, men de har också en större tendens till att vara kvinnor. Om man ser till den logiken, att man blir friskare av att äta vegetariskt, eftersom vegetarianer är friskare än köttätare, så kan man utifrån samma logik dra slutsatsen att man blir en kvinna av att äta vegetariskt.
 

Med andra ord är en korrelation mellan de två faktorerna inte samma sak eftersom det finns ett samband mellan orsak och verkan. Det kan nämligen vara en hel del andra faktorer som påverkar resultaten i befolkningsstudier.
 
Det verkar nämligen som att vegetarianer i allmänhet är mer hälsomedvetna, mer fysiskt aktiva och mindre benägna att röka eller dricka alkohol (1, 2). Justerar man inte statistik efter sådana faktorer så kommer det verka som att det är hälsosammare att äta vegetariskt – när hälsoeffekten faktiskt helt eller delvis beror på andra livsstilsval hos vegetarianer.
Inte desto mindre finns det faktiskt flera studier som har försökt att justera för faktorer som ålder, kön, utbildning, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och rökning, som tar en fördelaktig effekt av vegetarianism i förhållande till förhöjt blodtryck (3, 4), diabetes (5, 6) och övervikt (7, 8) – precis som man i det tidigare nämnda studierna har hittat en lägre dödlighet hos vegetarianer (9, 10) men inte alla (11).
 
Utöver det faktum att det är det svårt att justera för andra variabler som kan påverka hälsan så påverkas forskningen också av att man letat efter försökspersoner som ätit vegetariskt sedan tidigare istället för att leta efter försökspersoner och först efter studien identifierat deras kostvanor Det kan ha påverkat selektionen av vilka vegetarianer som ingick i studien och de kan därför inte nödvändigtvis vara representativs för vegetarianer i allmänhet.
 
De tidigare nämnda studierna och deras begränsningar, har dock legat till grund för en ny och mycket omfattande studie i hälsoeffekterna av att äta vegetariskt. Studien av Mihrshahi et aL har titeln Vegetarian diet and all-cause mortality: Evidence from a large population-based Australian cohort - the 45 and Up Study, och det är den vi ska titta närmare på i den här artikeln. 
 

Det verkar nämligen som att vegetarianer i allmänhet är mer hälsomedvetna, mer fysiskt aktiva och mindre benägna att röka eller dricka alkohol

Mihrshahi et al (12) – är vegetarianer friskare?

I den nya studien har man följt hela 243 096 australienska män och kvinnor över 45 år under en period på genomsnittligt 6,1 år (under perioden 2006-2014). Under denna period har man samlat in uppgifter om försökspersonernas kostvanor och jämfört dessa med utvecklingen i dödlighet som är en stark biologisk markör för hälsan.
 
Samtidigt har man samlat in omfattande information om andra variabler som kan påverka människors hälsa och använt dessa för att justera ”brus”, så att man på bästa möjliga sätt bara ser effekterna av att äta vegetariskt. För att ta hänsyn till osäkerheten angående hur mycket dessa variabler påverkar har man dessutom gjort flera olika statistiska modeller med en progressiv justering för andra faktorer. 

Vad kom man fram till?

Baserat på undersökningen om försökspersonernas kostvanor kunde man dra slutsatsen att 98,1 % av befolkningen regelbundet åt kött, 0,63 % var vegetarianer, 0,46 % var pesco-vegetarianer (som utöver vegetarisk kost äter fisk), och 0,82 % blev benämnda som semi-vegetarianer som äter kött mindre än en gång i veckan.
 
Vegetarianerna var i genomsnitt yngre och var i högre grad kvinnor. De var mindre benägna att vara överviktiga eller ha hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, eller metabola sjukdomar som diabetes. Likaså var de var mindre benägna att vara rökare eller personer med högt alkoholintag. De var också mer välutbildade än köttätare, vilket är relevant information, då man konsekvent ser en betydande social inverkan på hälsan. Med andra ord så fanns det alltså åtskilliga variabler utöver kostvanor som kunde ha en påverkan på vegetarianernas hälsostatus.
 
Under perioden på 6,1 år dog 6,9 % av köttätarna och dödligheten bland vegetarianerna låg bara på 5,3 % men även i den minimalt justerade statistikmodellen, som endast justerades efter kön och ålder, var det ingen signifikant statistisk skillnad i dödlighet.
 
Det konstaterades också några skillnader i dödlighet mellan vegetarianer, semi-vegetarianer och pesco-vegetarianer. Dock fanns det en lägre dödlighet bland de fiskätande pesco-vegetarianerna, jämfört med köttätare, när man endast justerade för kön, ålder och socialekonomiska faktorer.  

Vegetarian - och i synnerhet vegan - har i dessa tider blivit ett modeord som är synonymt med hälsa och inte bara djurskydd
 

Slutsats

Så egentligen är det inte direkt bättre att äta vegetariskt – inte ens när man justerar för ett minimum av andra variabler som kan påverka hälsan. Det verkar dock som en pesco-vegetarisk kost är nyttigare, i termer av dödlighet, vilket är ganska intressant och vilket återigen stärker det faktum att det är viktigt att äta fisk.
 
Den nya studien, som har undersökt en stor population, indikerar alltså inte på att det skulle vara så osunt att äta kött eller animaliska produkter, vilket kanske egentligen inte är så överraskande i förhållande till vad vi vet om hälsosam kost. Visst är det en bra idé att dra ner på bearbetat kött, som köttpålägg, korvar och bacon, men om man med hänsyn till hälsan väljer att helt utesluta mejeriprodukter, ägg och särskild fisk gör man förmodligen sig själv en björntjänst (13, 14, 15).
 
Vad som i sin tur är hälsosamt med den vegetariska kosten är intaget av frukt och grönt, inte att kosten per definition är vegetarisk, eller utesluter animaliska produkter. Den bristande förståelsen av detta är ett problem. För ”vegetarisk” – och särskilt ”vegan” – har i dessa tider blivit ett modeord som är synonymt med hälsa, och inte bara djurskydd. Således har det blivit en tillväxt i veganska kostalternativ, som marknadsförs som hälsosamma och naturliga, men som i verkligheten innehåller stora mängder fyllmedel, socker med mera.
 
Författarna till den nya studien poängterar denna utveckling som en av grunderna till att man, i motsats till vissa äldre studier, inte hittar någon hälsoeffekt av att äta vegetariskt. Således har den genomsnittliga vegetariska kosten över de senaste åren fått ett lägre innehåll av grönsaker och fullkorn, som har blivit ersatta med soyaprodukter, socker och bearbetat snacks och snabbmat (16). 

Sammanfattning

Så det är alltså verkligen hälsosamt att äta frukt och grönsaker, och ett dagligt intag på upp till 600-800 g frukt och grönt är bara förknippad med en lägre dödlighet, och är med till att förebygga diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa former av cancer (17). Ett intag av denna storlek ger också utrymme för att äta animaliska produkter, om man vill det. Det är alltså inte ohälsosamt att äta kött, ägg eller mejeriprodukter – och det är dessutom en riktigt bra idé att inkludera fisk i sin kost.
 
… Och en produkt blir alltså inte automatiskt nyttigare gör att det står ”vegan” på den. 

Det är alltså inte ohälsosamt att äta kött, ägg eller mejeriprodukter

Källor:

(1) T.J. Key, P.N. Appleby, E.A. Spencer, R.C. Travis, A.W. Roddam, N.E. Allen Mortality in British vegetarians: results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC-Oxford) Am. J. Clin. Nutr., 89 (5) (2009).
(2) J.L. Bedford, S.I. Barr Diets and selected lifestyle practices of self-defined adult vegetarians from a population-based sample suggest they are more ‘health conscious’ Int. J. Behav. Nutr. Phys. Act., 2 (1) (2005)
(3) Y. Yokoyama, K. Nishimura, N.D. Barnard, et al. Vegetarian diets and blood pressure: a meta-analysis JAMA Intern. Med., 174 (4) (2014)
(4) P.N. Appleby, G.K. Davey, T.J. Key Hypertension and blood pressure among meat eaters, fish eaters, vegetarians and vegans in EPIC-Oxford Public Health Nutr., 5 (5) (2002)
(5) S. Tonstad, K. Stewart, K. Oda, M. Batech, R.P. Herring, G.E. Fraser Vegetarian diets and incidence of diabetes in the Adventist Health Study-2 Nutr. Metab. Cardiovasc. Dis., 23 (4) (2013)
(6) A. Vang, P.N. Singh, J.W. Lee, E.H. Haddad, C.H. Brinegar Meats, processed meats, obesity, weight gain and occurrence of diabetes among adults: findings from Adventist Health Studies Ann. Nutr. Metab., 52 (2) (2008)
(7) A. Vang, P.N. Singh, J.W. Lee, E.H. Haddad, C.H. Brinegar Meats, processed meats, obesity, weight gain and occurrence of diabetes among adults: findings from Adventist Health Studies Ann. Nutr. Metab., 52 (2) (2008)
(8) M. Rosell, P. Appleby, E. Spencer, T. Key Weight gain over 5 years in 21,966 meat-eating, fish-eating, vegetarian, and vegan men and women in EPIC-Oxford Int. J. Obes., 30 (9) (2006)
(9) C.S. Kwok, S. Umar, P.K. Myint, M.A. Mamas, Y.K. Loke Vegetarian diet, Seventh Day Adventists and risk of cardiovascular mortality: a systematic review and meta-analysis Int. J. Cardiol., 176 (3) (2014), pp. 680–686
(10) M.J. Orlich, P.N. Singh, J. Sabate, et al. Vegetarian dietary patterns and mortality in Adventist Health Study 2 JAMA Intern. Med., 173 (13) (2013)
(11) T.J. Key, P.N. Appleby, E.A. Spencer, R.C. Travis, A.W. Roddam, N.E. Allen Mortality in British vegetarians: results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC-Oxford) Am. J. Clin. Nutr., 89 (5) (2009)
(12)  Mihrshahi S, Ding D, Gale J, Allman-Farinelli M, Banks E, Bauman AE.  Vegetarian diet and all-cause mortality: Evidence from a large population-based Australian cohort - the 45 and Up Study. Prev Med. 2017 Apr;97:1-7. doi: 10.1016/j.ypmed.2016.12.044.
(13) Thorning TK, Raben A, Tholstrup T, Soedamah-Muthu SS, Givens I, Astrup A. Milk and dairy products: good or bad for human health? An assessment of the totality of scientific evidence. Food Nutr Res. 2016 Nov 22;60:32527. doi: 10.3402/fnr.v60.32527.
(14) Diana M DiMarco, Gregory H Norris, Courtney L Millar, Christopher N Blesso, and Maria Luz Fernandez. Intake of up to 3 Eggs per Day Is Associated with Changes in HDL Function and Increased Plasma Antioxidants in Healthy, Young Adults. 2017, doi: 10.3945/​jn.116.241877
(15) J. Zheng, T. Huang, Y. Yu, X. Hu, B. Yang, D. Li Fish consumption and CHD mortality: an updated meta-analysis of seventeen cohort studies Public Health Nutr., 15 (4) (2012)
(16) P. Clarys, T. Deliens, I. Huybrechts, et al. Comparison of nutritional quality of the vegan, vegetarian, semi-vegetarian, pesco-vegetarian and omnivorous diet Nutrients, 6 (3) (2014)
(17) Aune et al. Fruit and vegetable intake and the risk of cardiovascular disease, total cancer and all-cause mortality–a systematic review and dose-response meta-analysis of prospective studies. Int J Epidemiol DOI: https://doi.org/10.1093/ije/dyw319 Published: 22 February 2017

Artiklar och inlägg skrivs av frilanserande skribenter från Bodylab.se Detta innebär att de åsikter som uttrycks inte ska ses som ett utryck för verksamheten eller de anställdas åsikter. Alla artiklar och inlägg på Bodylab.se är därför uteslutande ett uttryck för skribentens egna åsikter.