Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till sökning Hoppa till huvudnavigering
GRATIS FRAKT ÖVER 499:-
4.5 på TrustPilot - över 6.000 omdömen.
Betala med Swish
LEVERANS 2-3 VARDAGAR

Ger gruppträning bättre resultat?

De hälsosamma växtämnena – och varför du behöver dem

Träna tillsammans eller ensam. Vad är bäst? 

Forskningen visar generellt att personer som deltar i gruppträning är gladare för sin träning, och att det ökar sannolikheten för att man faktiskt kommer iväg och tränar (1). Forskningen är dock lite av en blandad kompott, eftersom effekten varierar mellan olika åldersgrupper och livssituationer. 

Förklaringen till den positiva effekten finns troligtvis i det sociala elementet av träningen, som gör att man får prata med andra människor och upplever en känsla av att höra till. Det hjälper människors känsla av social tillhörighet, vilket är en avgörande faktor för trivsel och välbefinnande (2). 

Att ha nära relationer är generellt en mycket förbisedd hälsofaktor. En studie visade att människor som har kontakt med sex till sju vänner varje vecka hade en 24 % lägre risk för tidig död (3). 

Så det finns naturligtvis goda effekter på både hälsa och humör från själva träningen. Men det sociala elementet har troligtvis ytterligare effekter utöver själva träningen (4, 5). 

Allt detta låter ju som ett starkt argument för att träna tillsammans, och att träning i klubbar och i grupp i slutändan skulle ha de mest gynnsamma effekterna. Men det är inte hela sanningen. 

De hälsosamma växtämnena – och varför du behöver dem

Nackdelarna med gruppträning 

Att gå och träna i till exempel en klubb en gång i veckan ger en fast och förutsägbar frekvens. Det gör det enkelt att planera in i sin veckoträning. Nackdelen är inte så mycket frekvensen, utan snarare vad man faktiskt gör under det enskilda träningspasset. 

Det kan vara svårt att upprätthålla sin progression i squats som vanligt, om man samtidigt ska göra 200 wall ball squats med sitt CrossFit-lag. Eller svårt att hålla progressionen i axelträningen om man gör en massa armhävningar på boxningsträningen. 

Så en av de helt logiska begränsningarna är naturligtvis den bristande individualiseringen av programmet. Oavsett hur mycket man skalar, kommer man nästan alltid att sluta med att göra antingen mindre eller mer av något än vad som skulle vara optimalt för en själv. 

Det gör det med andra ord svårt att styra volym och intensitet i träningen, vilket samtidigt gör det svårare att skapa förutsägbara resultat jämfört med ett individuellt program med samma veckostruktur (6, 7, 8). 

Det kan också vara svårare att känna efter om man egentligen borde träna hårdare eller lättare när man befinner sig i en gruppdynamik. Det kan gå åt båda hållen beroende på person och nivå. 

Det finns dock en faktor som överträffar alla andra och som i slutändan avgör om träningen du ägnar dig åt är effektiv eller inte. 

Karl-Alfred-armar och Lance Armstrong-uthållighet med spenat?

Progression är nyckeln – även i klubbar 

Den viktigaste faktorn för din träning kommer alltid att vara progressive overload, oavsett vad du tränar. 

Det måste finnas någon form av framsteg i träningen som gör att du lyfter tyngre, springer snabbare, cyklar längre eller liknande. Något som gör att du inte bara gör samma sak varje gång. 

Vissa gruppträningspass har en bra inbyggd progression, där tränarna aktivt uppmärksammar att man ska öka belastningen, eller till och med planerar för någon form av progression över tid. 

På andra ställen, som till exempel moderna löparklubbar eller CrossFit-center, handlar det ofta bara om “dagens pass”, som man sedan kan dyka upp på. Här är övningarna och träningen ofta lite slumpmässigt sammansatta. 

Den typen av träning kan vara bra om du kommer för det sociala och för att få svettas lite. Men om ditt primära mål är framsteg, så är det sällan den mest optimala modellen. 

De hälsosamma växtämnena – och varför du behöver dem

Slutsats 

Det finns ingen dålig träning. Oavsett om det är i en klubb, i grupp eller på egen hand. 

All träning är bättre än ingen träning. 

Huruvida gruppträning och klubbträning är rätt för dig beror i hög grad på ditt mål. Om du prioriterar det sociala och progression inte betyder så mycket, kan du absolut fortsätta med det och njuta av det. Kanske kan du nöja dig med att fokusera på progression i den individuella träning du gör vid sidan av. 

Men om du går på passen enbart för resultatens skull, måste du se till att det finns en inbyggd progression eller åtminstone ett fokus på det. Alternativt kan det vara meningsfullt att börja träna mer individuellt. 

Man kan absolut få bra resultat av att vara med i en löparklubb eller träna i grupp. Så länge träningen inte bara är slumpmässig och utan progression. 

Referenslista

1. Pietila, R., & Olson, D. (2025). The Impact of Individual Exercise Versus Large and Small Group Exercise in Community-Dwelling Adults. WMJ : official publication of the State Medical Society of Wisconsin, 124(5), 475–477.  

2. Mehra, S., Dadema, T., Kröse, B. J., Visser, B., Engelbert, R. H., Van Den Helder, J., & Weijs, P. J. (2016). Attitudes of Older Adults in a Group-Based Exercise Program Toward a Blended Intervention; A Focus-Group Study. Frontiers in psychology, 7, 1827. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2016.01827  

3. Graupensperger, S., Gottschall, J. S., Benson, A. J., Eys, M., Hastings, B., & Evans, M. B. (2019). Perceptions of groupness during fitness classes positively predict recalled perceptions of exertion, enjoyment, and affective valence: An intensive longitudinal investigation. Sport, exercise, and performance psychology, 8(3), 290–304. https://doi.org/10.1037/spy0000157  

4. O'Keeffe, M., Hayes, A., McCreesh, K., Purtill, H., & O'Sullivan, K. (2017). Are group-based and individual physiotherapy exercise programmes equally effective for musculoskeletal conditions? A systematic review and meta-analysis. British journal of sports medicine, 51(2), 126–132. https://doi.org/10.1136/bjsports-2015-095410  

5. Li, Z., Mirzaei, F., & Jeon, H. S. (2024). Exercise Individually or as a Collective Family Activity? A Semi-Experimental Comparison on the Increase in Subjective Vitality and Happiness. Journal of multidisciplinary healthcare, 17, 6229–6239. https://doi.org/10.2147/JMDH.S493261  

6. Kanamori, S., Takamiya, T., Inoue, S., Kai, Y., Kawachi, I., & Kondo, K. (2016). Exercising alone versus with others and associations with subjective health status in older Japanese: The JAGES Cohort Study. Scientific reports, 6, 39151. https://doi.org/10.1038/srep39151  

7. Becofsky, K. M., Shook, R. P., Sui, X., Wilcox, S., Lavie, C. J., & Blair, S. N. (2015). Influence of the Source of Social Support and Size of Social Network on All-Cause Mortality. Mayo Clinic proceedings, 90(7), 895–902. https://doi.org/10.1016/j.mayocp.2015.04.007  

8. Steinhoff, P., & Reiner, A. (2024). Physical activity and functional social support in community-dwelling older adults: a scoping review. BMC public health, 24(1), 1355. https://doi.org/10.1186/s12889-024-18863-6